Svenska Kvinnors Vänsterförbund

Svenska Kvinnors Vänsterförbund -

Intresserad av kollektivt boende?

Hitintills har ordet kollektivhus oftast använts för att beteckna gemensamt boende. Bogemenskaper är det ord man hittar hos Boihop.

Boihop är en ideell intresseförening, som arbetar för att skapa olika typer av bogemenskaper i Göteborg. Föreningens målsättning är att det åtminstone skall finnas en bogemenskap i varje stadsdel. Hittills har Bogemenskapen Majbacken i Majorna och Bo i Gemenskap Kornet i Mölndal tillkommit på initiativ inom Boihop.

I en bogemenskap visar erfarenheten att livet kan bli roligare, lättare och dessutom mer ekonomiskt. Man lär och inspireras av varandra till både vardag och fest. Så för den som tycker det är roligt att lära känna sina grannar och också dela vardagssysslor med dem, är livet i en bogemenskap förträffligt.

Boihops övriga initiativ är projekt under planering, inom områdesprogrammet för Östra Kålltorp, i samarbete med Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag, i Högsbo i samarbete mer Familjebostäder. Vi vill gärna ombilda något befintligt hus till bogemenskap om vi hittar en intresserad fastighetsägare.

Boihop.org

Kollektivt boende i MajornaMajbacken i Majorna

En bogemenskap i varje stadsdel!

 

Är Clinton feminist?

elahe-amani

Elahe Amani, en feministiskt röst från USA

Elahe Amani är akademiker samt fredsmäklare, genus- och social rättviseaktivist och har engagerad bland mycket annat , bland inom FN:s kvinnokommission (CSW).

Det är inte längre bara progressiva kvinnor som utmanar patriarkala strukturer, som kallar sig feminister, säger Elahe Amanai  i en intervju  med Feministiskt perspektiv. Allt fler kvinnor i högerextrema kretsar gör detsamma. Sara Pahlin talade om ”konservativ feminism” redan 2010.

Elahe Amani anser att det progressiva feministiska landskapet borde erkänna och förstå feministisk pluralism, att kvinnors feministiska identiteter inte är identiska utan kopplade till ras, klass, etnisk bakgrund och könsidentitet.

Hillary Clinton har varit en del av etablissemanget i USA sedan 1993, då president Bill Clinton vann valet, och ännu tidigare, då Bill Clinton 1973 blev borgmästare i Arkansas. Hillary Clinton har väckt en rad jämställdhetsfrågor i mittfåran såsom likalön samt hälso- och sjukvård. Nu, för första gången i historien, nominerades hon att som kvinna kandidera för ett stort politiskt parti i USA. Hennes nominering fick stöd av bland annat stora traditionella organisationer som Planned Parenthood, National Organization of Women(NOW), Feminist Majority och amerikanska feministikoner som Gloria SteinemRoxane GayEileen MylesLena Dunham och många andra.

Elahe Amani, själv en veteran i kampen för kvinnors rättigheter, menar att Hillary Clintons nominering kan ses som en seger för den vita medelklassens feministiska kvinnoorganisationer. Men för många andra feminister — speciellt yngre kvinnor, svarta och andra icke-vita kvinnor – ser utsikterna med Clinton som president mer komplicerade och mindre självklara ut, med andra ord ”mindre värda att fira”.

Sedan Hillary Clinton vann sin plats i senaten år 2000 har hon fokuserat på en karriärplan för att till slut, som första kvinna, bli president i USA. Även som rik och vit kvinna har hon under sitt offentliga liv drabbats av könsdiskriminering och sexism men förstås inte i samma utsträckning som marginaliserade kvinnor i landet, fattiga vita amerikaner, afro-amerikaner, kineser, migrerade kvinnor och flyktingar.

Läs mer:

Inga kvinnliga präster i sikte inom katolska kyrkan

franciscus_in_2015pm

På väg hem från Sverige tillfrågades påven Franciskus om möjligheten att även kvinnor i framtiden skulle kunna prästvigas inom katolska kyrkan. Han svarade med hänvisning till uttalanden från sin företrädare Johannes Paulus II att nej, det var inte troligt.

Påven har fått mycket medial uppmärksamhet de senaste två dagarna, knappast förvånande då det är sensationellt att han valde att just här i Sverige uppmärksamma inledningen till reformationen, dvs att snart 500 år gått sedan Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser mot avlatshandeln, om det nu var genom att spika upp dem på kyrkporten i Wittenberg eller inte. Programmet i Lund och Malmö har präglats av tankar om försoning och betoning av vad katolska kyrkan och protestantiska kyrkor trots allt har gemensamt.

Påven får kred i media för sina uttalanden mot orättvisor, fattigdom och krig, den kristna plikten att hjälpa flyktingar i nöd och värna miljön. Han uttalar sig mer försonande än sina företrädare om de som bryter mot kyrkans traditionella familjepolitik, såsom frånskilda och homosexuella. Han lever så enkelt och anspråkslöst som är möjligt i vatikanpalatset där han vill rensa i maktapparaten. En feel good påve.
Läs mer:

”ROTEN TILL DET ONDA”

Ingmar Karlsson, Mellanöstern kännare, fd diplomat,

föreläser om ”Roten till det onda”, bakgrunden 1916-2016 till dagens politiska och humanitära kris i Mellanöstern.

Göteborg

 onsdag 19 okt. kl 18

Viktoriahuset, Linnégatan 21 Samlingssalen

 

Fredsam fredsduva-1