Svenska Kvinnors Vänsterförbund

Svenska Kvinnors Vänsterförbund -

Tyska staten stäms för sexhandeln

pasha-sdlspb4e3a1-nh

 

 

 

 

 

Bordellen Pascha i Köln.

Gör som Sverige och Frankrike och kriminalisera sexköp! Det är budskapet från organisationen Trauma and prostitution som är på väg att stämma Tyskland för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Tyskland kommer att stämmas för brott mot de mänskliga rättigheterna om inte sexköp kriminaliseras. Bakom löftet står organisationen Trauma and prostitution, ledd av tyska psykologen Ingeborg Kraus, som i ett upprop på bland annat Facebook säger sig vara i färd med att förbereda en stämning inför EU-kommissionen.

För första gången i historien kommer ett land att åtalas för att ha normaliserat prostitution och accepterat våld mot kvinnor utan att ha dåligt samvete över det. Tillsammans med världens bäst kvalificerade advokater håller vi på och förbereder stämningen, skriver Ingeborg Kraus i uppropet. Läs mer:

Rösträttskampens kvinnor i verkligheten

Andra avsnittet av serien som löper parallellt med den om Fröken Frimans krig berättar om fler socialt och politiskt aktiva kvinnor från 1900-talets första decennier. Bland dem finns flera vars namn inte är så kända, desto roligare alltså att SVT plockar fram dem ur glömskan.

    frigga-carlberg      En av dem är Frigga Carlberg, dvs Anna Fredrika  Carlberg,  i Göteborg.

Frigga var i många år intensivt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt, både som ledamot i styrelsen för Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, LKPR, och ordförande för dess avdelning i Göteborg.

Hon var väl orienterad i den engelska rösträttsrörelsen och 1913 kom Sylvia Pankhurst, känd som en av de mer militanta suffragetterna, på besök vid kort varsel. Möte arrangerades i Gamla Högskolan och folk strömmade till. ”Rösträttsfurier i Göteborg” löd en tidningsrubrik. Evenemanget ogillades på sina håll inom LKPRs ledning som ville ha strikta råmärken mellan våldsaktioner och fredlig aktivism.

Samtidigt var hon intensivt socialt verksam med hjälp till fattiga. Hon grundad sammanlagt sju barnhem där de flesta barnen var födda utom äktenskapet och vars mödrar inte kunde ta hand om dem.

Synd att Frigga Carlberg är så lite känd i Göteborg

Kvinnorna på Fröken Frimans tid – Anna Whitlock

anna_whitlock_h8d_1912

Parallellt med den tredje berättelsen i serien om Fröken Friman i Sissela Kyles gestalt går dokumentären i TV om verklighetens kvinnor som stod på barrikaderna för kvinnlig rösträtt.

En av dem var Anna Whitlock som även engagerade sig i Föreningen Frisinnade Kvinnor som bildades 1914 och senare bytte namn till Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Följande information om Anna Whitlook är hämtat från Wikipedia.

Anna Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Det fanns så många som 400 elever vid seklets början.

Anna Whitlock var även en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen. Hennes mor hade varit första sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet och hon kom därför tidigt i kontakt med kvinnofrågan. Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt – LKPR – och företrädde ofta rörelsen utåt.

Whitlock engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, i Frisinnade kvinnor och det liberala partiet och var en förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

Missa inte dessa program med unika bilder och berättelser!

PISA – inte bara plus

 

skolsal

Skolresultaten har börjat vända uppåt. Det kan man gärna glädja sig åt.

Samtidigt framkommer det en del oroande saker i PISA-mätningen. Sverige var för femton år sedan det land där likvärdigheten hörde till de högsta i världen, det vill säga att skolan tidigare hade en förmåga att kompensera elever från mindre resursrika hem. Numera ligger Sverige på genomsnittet i OECD.

Det innebär att klassamhället har djupnat och att det syns i skolan. Vad dina föräldrar har för utbildning eller studievana, var du växer upp och i vilken skola du går betyder mer idag än för femton år sedan.

Det svenska experimentet med friskolor har starkt bidragit till denna utveckling, menar många forskare och debattörer. Friskolornas etablering har skett parallellt med den minskade likvärdigheten. Det finns mycket lite stöd i forskningen att dessa skolor har ökat kvaliteten i skolsystemet generellt. Fördelning av skolpengen innebär att för lite satsas på de kommunala skolor där eleverna är i stort behov av stöd, medan friskolorna som i större utsträckning rekryterar barn till resursstarka föräldrar kan slussa överskott till ägarvinster.

Inget av detta synsätt speglas i dagens intervjuer med de ledande skolpolitikerna som jämt får komma till tals, liberalernas Jan Björklund och de grönas Gustav Fridolin. Utan insikten att marknadsanpassning inte är lösningen för skolan blir det svårare att höja resultat till tidigare nivåer.

PISA:Programme for International Student Assessment

 

skolsal