Ellen Key – en europeisk intellektuell

För några år sedan sökte jag upp ’Strand’, huset som Ellen Key lät bygga åt sig på äldre dar vid Vättern, söder om Vadstena. Den ligger väl inbäddad i den omgivande ekskogen, inte långt ifrån strandkanten, som namnet antyder, med vidsträckt vy i söder över vattnet.
Själva huset var stängt, men läget och husets italienskt inspirerade former berättade om en naturnära och anspråkslös person, men också om en med blicken höjd mot horisonten med erfarenheter från den stora vida världen. Detta läser jag in i mina minnen från det besöket efter att ha läst Ronny Ambjörnssons bok ’Ellen Key – en europeisk intellektuell’. Då visste jag knappast någonting om henne och genom åren har hon för mig haft lösa konturer. Nu har jag bättre koll på hennes liv (1849-1926) och framför allt hennes tankevärld, eftersom Ronny Ambjörnsson är idéhistoriker.
Även om hon är ganska bortglömd idag har Ambjörnsson velat förstå hennes betydelse för sin samtid. ’Hon förenade tankar inom olika områden till ett slags helhet, kanske inte alltid så tätt sammanfogade, men ändå en syn på livet som för många människor i hennes samtid framstod som en vision om en annan och bättre tillvaro. …Ellen Key är min vägvisare in i förra sekelskiftets Sverige och Europa’. Inte för att hon var en originell tänkare, men hon var mycket beläst och deltog livligt i samhällsdebatten med sina skrifter, men inte minst som föredragshållare och som bildningsivrare både hemma i Sverige och utomlands. Hon har banat väg för många av våra våra föreställningar och värderingar idag.
Hon gav sig in på så många ämnesområden att det är omöjligt att sammanfatta på några rader.
Här ett urval: Vilken livshållning som är önskvärd, socialism kontra individualism, altruism kontra själviskhet, styrkan att vara självständig men visa ansvar, att se det egna livet som ett konstverk – man skapar sig själv, vikten av naturens kraft, betydelsen av skönhet och sinnlighet, kärlek som viktigare än äktenskapsbeviset, att fostra barn till fria skapande människor. ’Barnets århundrade’ blev en av de mest lästa böckerna i Europa när den kom ut 1900. Det trygga hemmet med moderns omsorger är centralt för att fostra de mindre barnen och i förlängningen ligger Per-Albin Hanssons folkhemstanken där samhället liksom hemmet ska erbjuda trygghet.
På äldre dar blir freden allt viktigare. Första världskriget grusade hennes ibland utopiska förhoppningar om att världen utvecklades i rätt riktning, vilket gjorde henne deprimerad.
Som särartsfeminist har hon inte så mycket att tillföra dagens feministdebatt kan man tycka. Män och kvinnor är olika, menar Key. Under evolutionens gång har kvinnan förvärvat egenskaper, om nu biologiskt eller kulturellt, som förmåga till empati, omsorg om andra , att skapa harmoni. Om inte inom den egna familjen (man och barn fick aldrig Ellen Key) så genom undervisning och fostran av barnen i samhället, genom omsorg om individer, genom arbete för fred, som samhällsmoder. Detta bör man värna om. Men här bortser hon från ekonomiskt beroende och maktfrågor, påpekar Ambjörnsson. ’Hur man än vänder och vrider på problematiken går det inte att komma ifrån att särart inskränker individens möjligheter att leva på det sätt hon eller han vill’.
Ianthe Holmberg