John Polanyi 8 dec Chalmers Nobelföredrag 

John Polanyi, nobelpristagare i kemi 1986, är inbjuden att tala om

avskaffande av kärnvapen. Underbart! Han har följt frågan genom sitt

långa liv ifrån Pugwash rörelsens början 1957, samlingspunkt för

vetenskapsmän. Kärnvapen står för masslakt av människor. Hur kan

vi bara acceptera att allt fortsätter som vanligt? frågar han. Vi måste

ta itu med uppgiften att förbjuda dem i mänsklighetens och

humanismens namn. Polanyi jämför med förbud mot slaveri. Det tog

50 år från det att de första rösterna hördes om att detta grymma

system måste upphöra. Allt fler anslöt sig till protesterna emot och till sist segrade förbudslinjen. Så protestera allt vad ni kan!

Heja tjejjouren Väst

Idag på Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor berättar Josefin och Bella, tjejjouren Väst, utifrån sin imponerande kunskap och erfarenhet av tjejer och unga kvinnors liv om vilka problem dessa vill ha hjälp med och hur tjejjouren väst kan stödja dem. Utöver chatten verkar appen Stella vara ett utmärkt hjälpmedel. 

Tjejjouren Väst har skapat appen Stella för att unga tjejer snabbt ska kunna hitta och få det stöd som de behöver – när de behöver det.

Nästan hälften av alla som söker stöd hos Tjejjouren Väst berättar att de mår mycket dåligt och lider av psykisk ohälsa. Många berättar också att de har tankar på att ta sitt liv. De flesta som kommer i kontakt med Tjejjouren Väst söker stöd för första gången. I chatten får unga tjejer berätta anonymt hur de mår och vad de är med om.

När chatten stänger känner sig många ensamma och önskar att den de pratat med skulle finnas kvar som stöd. Genom appen Stella kommer unga tjejer att kunna få stöd dygnet runt, även när chatten är stängd. Appen är fylld med övningar en kan gm en gör i appen är helt anonymt och det är bara en själv som kan se vad en gör.

Appen är framtagen med stöd av Västra Götalandsregionen och har finansierats av folkhälsokommittén. Allt material i appen har tagits fram tillsammans med psykologer, kuratorer och unga tjejer. Följ Tjejjouren Väst i sociala medier och läs mer om deras arbete och om vilket stöd en som ung kan få på deras hemsida.

UN Women arrangerade och bjöd dessutom på god orangefärgad morotssoppa. 

25 år sedan folkomröstningen om medlemskap i EU

För 25 år sedan röstade nog en klar majoritet av SKV medlemmar nej till medlemskap i EU. Många var också aktiva i Nej till EU rörelsen. Idag är det inte lika självklart för denna generation EU-motståndare att Sverige ska lämna EU även om man har kvar en EU-kritisk hållning. De flesta har vant sig och accepterar att kontakt europeiska länder emellan sker just på detta sätt och kan också ha positiva sidor. Brexit avskräcker i många avseenden, inte minst att frågan så djupt splittrat politiker och medborgare. En ny generation har vuxit fram sedan 1994 som finner det naturligt att Sverige är ett EU land; den känner inte till något annat. I Nej till EU:s artikel som här följer känner vi igen argumenten från 25 år sedan i utvärderingen av utvecklingen som följt efter omröstningen. Om vi anser att denna utvärdering äger sin giltighet, är rätt slutsats att en ny folkomröstning bör komma till stånd? Läs, begrunda och diskutera!

Det är dags för Svexit – låt oss rösta igen

Den 13 november är det precis 25 år sen svenska folket röstade om huruvida vi skulle ansluta oss till EU eller inte. 52,3 procent röstade ja, 46,8 procent nej. Vi gick med den 1 januari 1995. Dagen före midsommarafton 2016 röstade det brittiska folket med en liknande marginal för att lämna EU.

För trettio år sedan var Sverige ett av världens mest välmående länder; jämlikt och en förebild för många. Grunden för vår framgångsrika utveckling var folkstyret. För demokrati och därmed också makt måste alltid förvaltas lokalt, i vardagen, hos medborgare och förtroendevalda.

Men med 25 års EU-medlemskap har makt flyttas uppåt och bort, från folkvalda till tjänstemän, bankdirektörer och näringslivets lobbyister. Nu är Sverige en av EUs mest ojämlika länder.

EU har centraliserat makten. I Sverige går det ungefär 15 000 väljare/riksdagsledamot, i EU ungefär 400 000. Förr hade Sverige ett utvecklat kommunalt och landstingskommunalt självstyre, i dag styrs över hälften av dessa beslut från Bryssel.

EU har dragit undan makt från den demokratiska arenan. I Sverige kunde vilken riksdagsledamot som helst föreslå nya lagar som riksdagen sedan tog ställning till. I EU har tjänstemännen i kommissionen ensamrätt på att föreslå nya lagar.

EU har gjort nationella demokratiska val mer eller mindre verkningslösa. EU:s överordnade grundlag (Lissabonfördraget) fastslår vilken politik som skall föras. Vi får välja mellan vänster-, center- och högerpartier, men den enda politik som får föras är nyliberal ekonomisk politik, inskriven i grundlagen. Detta gör EU till en fundamentalistisk statsbildning.

EU har gradvis tagit över styrningen av samhällsekonomin från de folkvalda i riksdagen. I EU styrs penningpolitiken av tjänstemän, de förment opolitiska bankdirektörerna i ECB. Dessa är formellt förbjudna att lyssna på folkvalda. Genom den så kallade europeiska terminen överprövas medlemsstaternas statsbudgetar av EU:s tjänstemän i Bryssel. Därmed har skatter och prioriteringar i budgeten gjorts beroende av EU-byråkrater.

Inför folkomröstningen 1994 uttryckte företrädare för näringslivet att ett EU-medlemskap skulle bli ett stålbad för den offentliga sektorn. Så har det blivit. Offentlig service och infrastruktur har privatiserats och lagts ut på privata entreprenörer. Men den EU-drivna privatiseringspolitiken ifrågasätts nu av allt fler medborgare. Nu senast kan Apotekstjänst inte leverera sjukvårdsmaterial till sjukhusen, Läkemedelsverket har ingen kontroll över de privata företagens medicinleveranser, och regeringen enligt Januariöverenskommelsen privatiserar i stora delar Arbetsförmedlingen.

EU är konstruerad uppifrån och saknar förankring och legitimitet. Därför förs ingen politisk debatt om EU i Sverige, vilket en statlig SOU-utredning konstaterade strax för folkomröstningen om Brexit. Som ett allvarligt exempel håller EU sedan Ukrainakrisen 2014 på att militariseras i snabbt takt med bl.a. den Europeiska försvarsfonden och PESCO. Den nye kommissionsordförande Ursula van der Leyen vill ha en EU-armé redan till 2025. Detta talas det tyst om.

EU är statsrättsligt och funktionellt anpassat till den marknadsliberala tillväxtmodellen. Denna är oförenlig med ett ändligt klot och kraven på ett rättvist miljöutrymme.

Allt har blivit värre än vad EU-eliten lovade för 25 år sedan. Inlåsta i EU undermineras vårt folkstyre. Det är dags för en ny folkomröstning om EU-medlemskapet.

Bengt-Åke Berg             Jan-Erik Gustafsson   

Eva-Britt Svensson        Per Hernmar

 

 www.nejtilleu.se

Skattesänkningar eller välfärd?

 

Nooshi Dadgostar (V) på minner i sin krönika i nättidningen Feministiskt Perspektiv om hur stort bortfallet av resurser till offentlig sektor har varit de senaste åren.

Hon kritiserar  politikerdebatten i SVT s nyhetsprogram inför höstbudgeten. ”SVT nämner inte ens den högerchock som välfärden utsatts för i sitt inslag. Först en budget från M, KD och SD som undandrog 20 miljarder från välfärden. Därefter nästan lika stora nedskärningar från de fyra januaripartierna. Det är nedskärningar på närmare 40 miljarder på bara två år. Det är en historisk neddragning av vård, skola och omsorg.”

Ser man tillbaka 20 år blir siffran än mer utmanande. Dadgostar påpekar att ”sedan millennieskiftet går närmare 300 miljarder kronor mindre till den offentliga sektorn på grund av skattesänkningar. Det stora omslaget i svensk politik är den minskande andelen välfärd och offentlig sektor. Till och med försörjningsstödet ligger på nivåer som är lägre än för tio år sedan.” Samtidigt är sysselsättningsgraden ovanligt hög för närvarande i Sverige.

Här fanns de resurser som vården, skolan och omsorgen varit i så stort behov av och fortfarande är. De hade räckt till så mycket, inte minst till seriösa satsningar i krisande förorter där man kunnat bromsa den oacceptabla utvecklingen mot ett parallellsamhälle där mord och kriminalitet är vardag. Det är bittert. Sverige hade förutsättningar att klara av utmaningarna så mycket bättre.

Demonstrera mot Turkiets invasion på World Resistance Day

Lördag 2 november klockan 13.00
Gustaf Adolfs torg, Göteborg 

Turkiets invasion av norra Syrien har pågått i ungefär tre veckor. Turkiets attacker bryter mot mänskliga rättigheter och hotar de feministiska, demokratiska, och ekologiska framsteg som gjorts i området.

Men Rojavas folk står inte ensamma i sin kamp, för den angår oss alla. Därför bjuder vi tillsammans med ett gäng andra organisationer in till en internationell demonstrationsdag, och uppmanar att ”World Kobane Day” det här året blir en global dag av motstånd mot den brutala invasionen av den Turkiska regimen

Demonstrationen är en del av internationella protester och demonstrationer som kommer hållas över hela Sverige och över hela världen – World Resistance Day.