Augusta Tonning – en rösträttspionjär

Idag, på 100 års jubileet av riksdagsbeslutet som gav lika rösträtt åt kvinnor och män, vill vi hylla en av alla de tusentals kvinnor som under det tidiga 1900-talet kämpade för just denna sak. Hjördis Levin, kvinnohistoriker, tecknade redan 1996 hennes porträtt i SKVs tidning Vi Mänskor. 

Det har sagts om Augusta Tonning att hon var en sällsynt personlighet. Hon hade ett flärdlöst väsen och en ovanlig kraft att låta optimismen segra över motgångar; trötthet och besvikelse. Åter andra mera ytliga bedömare har kallat henne ett original. Låt oss titta på den levnadshistoria jag kunnat vaska fram ur de sparsamma uppgifter jag funnit om henne.

Stark och självständig

Augusta föddes den 14 augusti 1857 i Lund, där fadern var läroverksadjunkt. Fem år senare blev han kyrkoherde i Tommarp nära Trelleborg. Augusta växte upp i ett lyckligt och glatt hem. Byarna låg nära varandra och familjen umgicks livligt med grannarna, särskilt med prästfamiljerna.

Augustas styrka och självständighet gjorde sig tidigt gällande. Hon var känd för att vara fjär mot manliga beundrare, men det hade sin förklaring. Redan som barn bestämde Augusta sig för Pär Tonning, som hon lärde känna under sin skoltid i Lund. Den kärleken höll livet ut.

1879 vigdes Augusta och Pär. Denne var då fil. kand. och anställd som föreståndare för Fornbys folkhögskola i Dalarna, dit de nygifta flyttade. Där var Augusta verksam som lärarinna under åren 1883-1885. Trots den korta tiden mindes många elever hennes undervisning och frimodighet.

”Det unga Sverige”

Som idealet lärde, delade de unga makarna alla intressen. Pär Tonning var en frisinnad, radikal och socialt medveten man. De var förlovade och nygifta under en viktig brytningstid i Sveriges politiska och kulturella historia. Många nya och radikala idéer framförda av representanter för ”det unga Sverige” debatterades. Den unga och bildade medelklassen var ivrig att dela med sig av sina kunskaper och politiska medvetenhet till bredare lager. Sociala frågor kom i fokus.

Genom sin make fick Augusta kunskaper om världen som hon inte haft en aning om under sin skyddade uppväxttid. Hon blev feministiskt medveten och politiskt radikal. Hennes liv blev emellertid ingen dans på rosor. Den orädde maken skaffade sig snart mäktiga ovänner och redan 1885 sade han upp sin tjänst vid folkhögskolan och köpte egendomen Hästberg nära Falun. Där var det meningen att makarna skulle driva en egen flickskoleverksamhet, men planerna gick snart om intet på grund av Pär Tonnings tilltagande sjuklighet. Han kunde inte längre arbeta utan Augusta måste ensam sköta gården och lantbruket. Hon plöjde åkrarna och körde timmerlassen genom Falun utan att bry sig om vad som sades bakom skvallerspeglarna om hennes okvinnlighet. Fortsätt läsa Augusta Tonning – en rösträttspionjär

Remissvar från SKV om FN konventionen om förbud mot kärnvapen

Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Konventionen om förbud mot kärnvapen      

Bakgrund

Mänskligheten lever nu under hot om kärnvapenkrig, hot från en pågående global uppvärmning, utarmning av mänskliga resurser och naturresurser och därtill en demolering av demokratiska system. Dessa komplexa livsvillkor utgör en grogrund för pågående och nya konflikter som kan bli totalt förödande.

För att hoten skall mötas och långsiktigt hanteras i enlighet med de globala målen för hållbar utveckling krävs grundläggande strukturella förändringar i våra samhällen. Det krävs nya tankemönster präglade av samarbete i stället för konkurrens, och ständigt pågående fredssamtal och fredsförhandlingar i stället för hot om våld. Förhållningssätt som dessa saknas i utredningen.

Historiskt sett har stora massrörelser förmått makthavarna att förbjuda vapenslag som biologiska och kemiska vapen, landminor, personminor och klusterammunition. Neutronbomben med förmågan att genomtränga enbart mjukt material, d.v.s. organismer, med dödande effekt, nådde aldrig till industriell produktion. Detta ofattbart cyniska vapen väckte en vrede hos allmänheten världen över. Nu mobiliserar regeringar, det civila samhället och enskilda människor för att vi också ska göra oss av med det förintelsevapen som kärnvapen är för mänskligheten.  Fortsätt läsa Remissvar från SKV om FN konventionen om förbud mot kärnvapen