Artiklar

Rapport från NPT-konferensen i New York

Detta var fjärde gången jag deltog i en konferens om icke-spridningsavtalet, som kallas NPT kort och gott. Avtalet slöts 1968 och trädde i kraft 1970. Avtalet handlar om att de som inte har kärnvapen har lovat att inte skaffa några och de som har kärnvapen har lovat att rusta ner tills de är helt borta. Vart femte år genomförs en konferens för att se hur avtalet efterlevts och hur man ska gå vidare.

Det var fem år sedan sist när USA praktiskt taget saboterade hela konferensen och 15 år sedan USA i praktiken kidnappade hela avtalet. Genom hot och löften lyckades USA 1995 få avtalet att handla om icke-spridning och se till att den viktigaste paragrafen nummer sex förbigicks – den handlar om nedrustning. Efter 1995 års översynskonferens kunde alltså USA inleda jakten på Iraks, Nordkoreas och Irans eventuella kärnvapeninnehav. Ickespridning blev slagordet för dagen. USAs egna rustningar och USAs utplacering av kärnvapen i bl.a. Europa skulle förbigås med  tystnad. Om detta står att läsa i Phyllis Bennis utmärkta bok: En kuvad världsdemokrati – Hur Washington dominerar dagens FN, Tankekraft förlag.
Denna gång, 2010, var alla fredskrafter beslutna att USA inte skulle få förstöra NPT-konferensen en gång till.
Dagarna innan NPT-förhandlingarna inleddes, hade ett 30-tal nationella och internationella organisationer gått samman och arrangerat en gigantisk tvådagars konferens i Riverside Church med temat: För en kärnvapenfri, fredlig, rättvis och hållbar värld.

Konferensen inleddes med en uppläsning av det tal som Martin Luther King höll på samma plats för nära 50 år sedan. Det var mycket gripande.
Därefter följde rader av viktiga tal där jag särskilt vill lyfta fram Zia Mians anförande som faktiskt var unikt. Han underströk att det inte räcker med att bekämpa vapenarsenalerna. För att ta bort grunderna för denna osunda och farliga upprustning måste man bekämpa de strukturer som leder till denna upprustning, vi måste bekämpa kapitalismen och arbeta för ett socialistiskt samhälle. Detta, att nämna grundläggande orsaker till upprustning, var nytt i dessa kretsar. Zia Mian är bl.a. ledare för ett projekt för fred och säkerhet i Sydasien vid Princeton universitetet. Det fanns de i publiken som blev mycket missnöjda med hans inlägg. Men jag tillhörde de många som uppskattade hans tal. Jag kände en stor glädje över att detta äntligen blev sagt.

Förutom Zia Mians tal vill jag framhålla FNs generalsekreterare Ban Ki Moons anförande. Det var första gången en generalsekreterare kom till fredsrörelsen, det var också första gången en FNs generalsekreterare uttryckte en sådan genomgående uppskattning för vad frivilligorganisationerna gör och det var även första gången som en generalsekreterare helt och hållet stödde alla de krav som fredsrörelsen framförde t.ex. det viktiga kravet på en kärnvapenkonvention. Han avslutade sitt anförande med att säga: Vi kommer att göra oss av med kärnvapnen. Och när vi har gjort det, är det på grund av att människor som ni, har  gjort det möjligt. Världen är skyldiga er ett stort tack.

Bland de tillresta till denna konferens vill jag nämna de 2000 från Japan. De fanns överallt och delade ut små minnessaker, flygblad, deltog i paneler, höll tal. Bland dessa fanns även de otaliga borgmästare från Japan med Hiroshimas borgmästare i spetsen Tadatoshi Akiba. Idag är det 3880 borgmästare runt om i världen som gått med i Borgmästare för fred. Ett tiotal från Sverige.

Eftersom jag själv var en av talarna vid de otaliga panelerna som hölls i Riverside Church, hade jag svårigheter att följa vad som hände i de övriga rummen. Jag deltog som talare vid en workshop om No to NATO arrangerad av IALANA och American Friends Service Committe. Min beskrivning av vad NATO numera tar sig för i Sverige väckte stor uppmärksamhet och jag blev ivrigt fotograferad och intervjuad för olika TV stationer.

Jag deltog även i en panel arrangerad av International Network for the Abolition of Military bases, där jag tillsammans med aktivister från Brasilien, Hawaii, Irak, Sydkorea, Okinawa (Japan), Filippinerna, Colombia, USA och Guam förde fram dels att USA ska träna bombfällningar i norra Sverige, dels att norra Sverige har Europas största flyg- och vapenträningsfält North European Aerospace Testrange där världens länder nu tränar sina vapen och obemannade flygplan.
Jag skulle önska att fler svenskar blev lika upprörda som publiken i Riverside Church blev över vad jag berättade. Jag höll även en föreläsning vid globala nätverket mot militariseringen av rymden där jag lyfte fram de installationer som USA har i Norden. Den som vill, läsa mer om detta kan läsa min artikel: The North´s Contribution to Space Militarization, Peace Review, nr.1 Jan -March, 2010.

 Den 2 maj hölls en stor demonstration för kärnvapennedrustning i New York. Runt 10 000 marscherade från Times Square till FN-byggnaden. Där överlämnades 7 miljoner namnunderskrifter, inklusive 100 000 från USA, som krävde en kärnvapenkonvention.

De 3 maj inleddes konferensen om NPT. Men innan man kunde delta, måste man gå igenom den skärseld som det betydde att bli registrerad och få ett ID-kort runt halsen. För mig tog det fem timmar i kö. Men jag hade turen att hamna bredvid Ingela Mårtensson i kön och efter dessa fem timmar var vi riktigt ordentligt bekanta. Det var bra.
 
NPT förhandlingar inleds som vanligt med ländernas positionsbestämningar, där varje land ger ett anförande. Jag ska nämna några anföranden som jag lyssnade på i generalförsamlingen t.ex Hillary Clinton, USAs utrikesminister. Hon talade mycket om icke-spridning och om rätten att ha kärnkraft. Hon anklagade Iran för att ljuga om sin kärnvapenutveckling och lovade att man inte ämnar använda kärnvapen mot stater som inte har kärnvapen och som skrivit under NPT. Hon lovade att USA skulle ratificera CTBT, börja förhandla om Fissile material Cut Off, och godkänna de kärnvapenfria zonerna som upprättats i Afrika och Södra Stilla havet. Men hon sade att  USA fortsatt ha kvar sin doktrin om kärnvapenavskräckning. Jag kan inte erinra mig att hon nämnde ordet nedrustning en enda gång.

Jag lyssnade även på Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som i stort lutade sig mot vad EU och New Agenda Coalition sagt. Han hänvisade till START-avtalet mellan Ryssland och USA samt krävde att de substrategiska kärnvapnen som Ryssland och USA har utplacerade i Europa ska tas bort. Nämnde Nordkorea och Iran fem gånger samt yttrade sig positivt om kärnkraften.

Rysslands Sergey Ryabkov nämnde nedrustning och icke-spridning och var positiv till kärnkraft. Pratade mycket om rätten till fredlig användning av kärnkraften. Han ville stärka ickespridningsregimen i Mellanöstern, och verka för en kärnvapenfri zon i mellanöstern.

När Irans Mahmoud Ahmadinejad talade lämnade USA, Storbritannien, Frankrike och Kanada salen. Han fördömde kärnvapnen. Han menade att det  inte är ett försvarsvapen, att det är skamligt att inneha kärnvapen, ännu skamligare är att hota med att använda dessa vapen. Han ansåg att de som fällde den första atombomben tillhör de mest hatade i historien. Han framhöll att under de senaste årtiondena har zionist-regimen Israel utrustats med kärnvapen. Han lyfte fram att det första atomvapnet tillverkades av USA och att vapenkapp-löpningen startade då. USA har inte bara använt kärnvapen först utan fortsätter att hota med att använda kärnvapen mot andra länder inklusive Iran. Ahmadinejad påpekade att zionistregimen konstant hotar Mellanösterns länder. De har lagrat hundratals vapen och fortsätter att hota Iran, men de får stöd av USA. Iran stöder användandet av kärnkraft. Ahmadinejad avslutade sitt anförande med: Kärnenergi för alla. Kärnvapen till ingen.

Parallellt med dessa tal i generalförsamlingen hölls hundratals workshops och större möten  i en byggnad som nyligen uppförts bredvid FN-huset. Jag ska nämna några som jag minns bäst. Varje morgon inleddes med ett möte som kallades Abolition Caucus. Där  annonserades det som skulle hända under dagen så att man inte skulle missa något viktigt i dessa myriader av möten. Där skrev vi t.ex. tackkort till de länder som stödde inrättandet av en kärnvapenkonvention och sände där sände vi negativa hälsningar  till de länder som lämnat salen när Ahmadinejad talade.

Den allra roligaste dagen var när olika NGOs skulle framföra sina krav till regeringsrepresentanterna och ambassadörerna. Hur detta skulle gå till, vem som skulle prata mm, hade diskuterats långt innan på e-postlistan Abolition2000. Jag hade följt denna debatt, så jag visste långt i förväg vilka som skulle prata. Jag ska bara nämna inledningsanförandet som gjordes av Jody Williams. Hon ledde ju det lyckosamma genomförandet av en konvention mot landminor och hade nu utsetts att inleda denna del, med uppmaning att anta en konvention mot kärnvapen. Hon var enastående medryckande och tillhörde det fåtal, som klarade av att lämna manuskriptet och verkligen hålla ett brandtal. Du som vill veta mer titta på: www.reachingcriticalwill.org. Där finns allt om hela NPT konferensen.
 
Jag vet inte riktigt var jag ska landa i denna rapport. Jag skulle önska att jag kunde vara optimistisk och säga att kärnvapennedrustning är på god väg. Javisst, ska vi propagera för att länderna antar en kärnvapenkonvention, ja, vi ska arbeta för en kärnvapenfri zon i Mellanöstern och även Arktis. Det finns många delmål vi kan kämpa för. Men tyvärr, tyvärr. Jag åhörde Greg Mellos rapport från Los Alamos Laboratory Group, alltså de forskare och aktivister, som hela tiden följer vad USA egentligen gör bakom all retorik. Han sa ungefär så här – nedtecknat i all hast:
Det bästa kärnvapenmotståndarna kan göra idag är att inte förvärra situationen genom att sprida uppfattningen att Obama tar positiva steg i nedrustningssammanhang, att det han gör inte är tillräckligt, men att han behöver mera tid. Fakta säger att Washington under Obama har rört sig i en mycket hökaktig riktning. Obama har genomfört en enorm ökning av den militära budgeten. En ändlös modernisering av stridsspetsar och avskjutningssystem pågår. Jag tror inte att det finns NÅGON i Capitol Hill i Washington, som tror på Obamas nedrustningsagenda. Obamas nedrustningstal verkar vara en del av en enda stor teaterföreställning.
Greg Mello avslutade med att uppmana oss alla att inte låta oss manipuleras utan se efter vad som verkligen pågår. Läs mer på www.lasg.org
 
Slutligen vill jag bara nämna att jag hade förmånen att bo väldigt bra under de två veckorna jag vistades i New York. Jag hade turen att få bo i Greenwich Village hos Elaine Matthews. Hon tillhör Granny Peace Brigade, som blev internationellt kända för sina aktioner mot Irakkriget. De fortsätter fortfarande. Jag träffade flera av dem och kunde förstå att de i stort sett liknade SKV-kvinnorna i sin världsuppfattning och ideologi. Det var oerhört roligt och lärorikt. Men det ska jag berätta om en annan gång. Läs mer!
www.grannypeacebrigade.org
Agneta Norberg

Förkortningar
NPT- Non-Proliferation Treaty – Ickespridningsavtalet från 1968
CTBT - Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty – Fullständigt provstoppsavtal från 1996, ej ratificerat av alla länder
START – Strategic Arms Reduction Talks. Samtal om nedskärning av antalet strategiska kärnvapen.
Fissile material cut-off Treaty - avtal om att förbjuda framställande av klyvbart material för vapenbruk. Diskuteras.
Abolition Caucus - Nätverk för avskaffande av kärnvapen
New Agenda Coalition – initiativ 1998 av 7 länder, däribland Sverige, som kräver snabbt avskaffande av kärnvapen