Min allra första demonstration någonsin var den 8 mars 1975 i Umeå. Jag var vidtalad att spela dragspel och sjunga, gående längst fram. På ömse sidor om mig gick de första politiska flyktingar jag överhuvudtaget någonsin träffat: Victoria Corbo från Chile och Helia Hauer från Brasilien.
Eftersom jag aldrig gått i något demonstrationståg i Umeå, eller någon annanstans för den delen, hade jag ingen aning om åt vilket håll vi skulle gå. De som stod bakom mig blev mycket förvånade. De kunde inte tro att jag inte alls visste. De väste: ”Den gamla vanliga vägen!”
Eftersom denna händelse var livsavgörande för min fortsatta utveckling har jag sparat flygbladet. Ett stort kvinnomärke pryder sidan. Märket är fyllt med kvinnoansikten från hela världen: unga och gamla ansikten. Vidare kan man läsa i bladet:
”Internationella Socialistiska Kvinnodagen, lördag den 8 mars 1975. Samling vid Folkets Hus kl.13.00. Demonstrera för: Solidaritet med förtryckta kvinnor i alla länder! Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön!
Socialism – ett led i kvinnans frigörelse. Ingen kvinnokamp utan klasskamp – ingen klasskamp utan kvinnokamp! Öppet hus på Gamla Kåren 14.00-18.00
Heila från Brasilien och Victoria från Chile talar om erfarenheterna från sitt hemland.
Filmerna ”Kvinnomänniskan” och ”Flickorna i den Nordvietnamesiska
befrielsearmén ” visas.
Ingrid och Josefin, Grupp 8, framför en dialog om Kvinnan på arbetsmarknaden.
Hellre än bra sjunger och spelar. Barnpassning och kaffeservering.”
Vad har hänt med den Internationella Socialistiska Kvinnodagen efter det att FN 1977 proklamerat dagen till en av FN:s bemärkelsedagar?
Ja, det första ordet som försvann var nog ordet socialistisk. Samtidigt försvann väl ordet klasskamp. Sedan försvann ordet kvinnokamp.
Ordet internationell finns kvar men är sällan fyllt av något innehåll. Många kvinnor som kom hit under 70-talet och senare, hade arresterats och kastats i fängelse och torterats för att ha tagit initiativ till eller för att ha deltagit i firandet av Internationella Kvinnodagen.
Det händer fortfarande.
Jag tänker på dessa kvinnor idag. Vi måste ta denna dag tillbaka!
Jag är faktiskt väldigt trött på ord som jämställdhet, jämtegrering, socialgrupper, gender, mångkulturell, etnicitet etc.
Håller det inte på att vara dags att börja tala klasstillhörighet och socialism?
Agneta Norberg, aktivist
Diskussion
Comments are disallowed for this post.
Comments are closed.